Okej jag ska erkänna, jag föll igår (ni som nu har en inre bild av mig omringad med pizza och chips kan jag nu dock lugna för så illa var det inte).

Gårdagen började helt underbart ju med massa promenader och då klockan var halv 5 typ hade jag en vision om en lika bra kväll med plugg, styrketräning och en god middag. Dock var jag litelite trött så tänkte att en halvtimmes vila var på sin plats. Jag måste dock ha varit tröttare än jag trott för inte förrän tjugo i 6 gick jag upp igen och då var allt förändrat.

För det första var solen nu i moln och det där härliga försommarvädret jag trott skulle vara hade alltså försvunnit. Sedan var jag nu så dåsigt trött (till skillnad från då jag lagt mig och bara varit lite halvtrött) så jag kände inte för eller orkade inte någonting längre. Visst det blev lite plugg men inte så mycket som jag önskat. Visst jag satte mig och gjorde 20 situps men mer kände jag inte för (min undanflykt här var att jag ju redan gått nästan 2 timmar så då behövde jag ju egentligen inte träna mer och man ska ju inte styrketräna varje dag...).

Däremot, till skillnad från att all annan iver försvunnit hade en ensamhet, tristess och ett smygande godissug kommit. Jag kände att jag var tvungen att äta något så jag satte igång att laga middag, korvgryta. Den åts framför Skönheten och Odjuret. Trots att den var hur stark som helst (råkade överdosera chili...) så var det inte nog. Jag hade helt glömt bort att jag hade både melon och äpplen i kylen och skar istället en skiva Apetina Fetaost bara för att få något gott i mig. Här kände jag min gamla frossarmani komma smygande, att jag bara måste ha mer mat i mig. Risken att jag skulle tömma nästan hela kylen och placera mig framför tvn (som så hänt i mitt gamla liv) var överhängande men jag lyckades hålla mig, den gången.

Istället tog jag cykeln och körde ner till affären. Klockan var nu 7 och jag såg fram emot ett varmt bad med en nutrilettebar i handen. Dock när jag kom ner till affären hittade jag en 2pack bar med hasselnöt. Trots att jag visste att jag inte bara skulle kunna äta en ikväll så köpte jag den iaf. Dessutom gick jag bort och köpte en minibaguette också. Här var det enorm risk att jag skulle komma hem med mer för, för varje sekund kände jag större och större sug efter snask och jag var borta vid grillatdisken både en och två gånger. Men faktiskt lyckades jag kontrollera mig och kom bara ut från affären med en minibaguette (som förr i tiden var två) och en 2pack bar och en CosmoTräning.

Ja min gissning slog förstås in, jag åt båda barsen och baguetten (med smör) på kvällen. Jag vet inte hur mycket jag gått upp och jag vill inte veta det heller. Gäller bara att träna ännu mer under veckoslutet och hoppas att vågen står på mindre än 98 på måndag morgon iaf.

Okej det var ju inte överdrivet mycket jag åt egentligen. Det är inte så att jag köpte ännu fler bars och baguetter etc etc. Utan jag lyckades snarare styra undan en massa sug som jag hade. Men det som var skrämmande var känslan som kom. Jag kände verkligen då den bara var smygande på väg att; oh nej nu kommer det, ungefär. Jag var fullständigt medveten om hur jag agerat förr i tiden och hur jag absolut inte fick göra nu. Med tanke på hur olika det slutade nu från hur det slutat förr så måste jag ändå anse att jag avgick med segern.

Skrämmande dock, att trots jag hållit på i 16,5 veckor nu så kan jag fortfarande få samma känslor som under mina värsta frossardagar i höstas. Att man inte är säker. Hur säker man än känner sig dagen innan så har man ingen aning om hur känslorna är dagen efter. För mig vände det ju bara med en timmes sömn och jag har ingen aning om varför jag helt plötsligt blev så sugen och nere.

Aja, idag är en ny dag. Städning, tvättning, plugg och såklart träning står på schemat. Om det blir en tvåtimmarsrunda eller 40 minuters intervallträning är dock obestämt ännu, vädret får avgöra tror jag. Men Ska ut på min 2timmarsrunda idag eller imorgon iaf!