Jag har länge funderat på vad det var som slutligen drog i nödbromsen och tog tag i mitt liv. Vad var det som till slut fick mig att fundera och förändra mig? Nu börjar jag få en aning om vad det var som fick mig att orka.

Just nu känner jag nämligen att matmotivationen (orken att äta rätt och inte onyttigt) börjar svikta. Det har blivit lite för mycket "bara-unna-sig-choklad" exempelvis och jag känner verkligen lite frustration över det. Vill verkligen hitta tillbaka till full motivation och finna min inspiration.

Jobbiga stunder, kvällar då jag inte kan sova, så brukar jag ofta ta fram min mobil och se på en massa foton på min lilla systerdotter Miranda. Det härliga leendet, gosiga ansiktet och härliga skrattet i filmerna är så underbart. Stoltheten i hennes ögon på filmerna då hon går helt själv är omisskänlig. Varje gång jag ser på det blir jag helt varm inombords. Jag känner verkligen att jag vill kämpa mer och hårdare för att hon ska vara/bli stolt över mig.

Jag startade min resa den 24 januari 2011. Miranda föddes i slutet av 2010. Själv tycker jag inte att det bara är ett sammanträffande. Du får ursäkta Mathias men din kärlek känner jag mig ändå ganska säker på. Din kärlek har jag vunnit. Men kärlek från ett litet barn måste man förtjäna och jobba för att göra det.

Moster saknar dig så mycket min lilla skrutt. Älskar dig så mycket <3. Du är min största motivation, inspiration och glädje och hoppas att du vet hur älskad du är.