Det blir sällan som man tänkt sig...

I morse var jag mer pepp än på länge när jag skulle åka in till gymmet. Tänkte att kanske kan jag köra ett lika hårt pass som i lördags. Ha! Jag tror minsann att min kropp driver med mig! Minns dessutom att en av anledningarna till att mars skulle bli bättre än februari träningsmässigt var för att Jag.Nu.Haft.Min.Vårförkylning. Hrmpf!

Redan i början av passet kände jag att det var något som inte stämde. För det första kände jag redan efter en kvart att jag behövde snyta mig igen. Det var däremot då jag skulle göra mina gående och stående utfall med hantlar som det satte stopp. Jag genoförde dem men musklerna var hur trötta som helst. Trodde jag skulle säcka ihop. Och visst ska man bli varm och svettig när man tränar men inte "febervarm" (nej jag har ingen feber btw) och kallsvettig. Aja, det var lika bra att avbryta passet efter 30 minuter.

Där fick jag för jag hade planerat hålla lika högt tempo som förra veckan. Aja kanske behöver min kropp lite vila nu bara. Ibland brukar jag, efter en tuff träningsvecka, automatiskt ha en lugnare vecka och vissa gånger har jag till och med gått ner mer på viloveckan. Vi får se helt enkelt. Det blir i alla fall en promenadvecka för mig fram till söndag. Något annat orkar jag inte med.

Nu blir det (på älsklingens order) ett supervarmt bad och sen någon thaikycklinglunch (400 kcal...lite för mycket visserligen) med chili. Hett hett hett!


Gör mig superpepp :)

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0