Mötte en bekant då jag skulle ge mig ut på min löprunda i morse. Hon var på väg, med cykel, till jobbet och utbrast: "Vad du ser pigg ut då!".

Jag kom på väg därifrån att begrunda detta. Egentligen tänkte jag först svara att det bara var en synvilla och att jag egentligen var jättetrött. Sedan ändrade jag mig. För ju mer jag tänkte på det, ju piggare kände jag mig. Piggheten handlade inte bara om sömnighet eller så utan så många fler saker.

Jag väger mindre än jag gjort på mycket länge. Jag orkar springa mer än på länge, och orkar mer överlag än på väldigt länge. Jag är säkrare på mig själv, har mer kul grejer att göra och känner mig tryggare i mig själv än på mycket länge. Jag är ute i morgonluften och ska springa och sen ska jag iväg och rida.

Det är klart som tusan jag är pigg då :)!

Men back to löprundan då.

Jag började helt omedvetet i ett något högre tempo idag än förra tisdagen och detta, visade det sig, skulle betala sig i slutet. I början hade det mest positiva effekter. Jag hade samma markeringar som förra veckan de första 3 intervallerna men idag hade jag bara 4minutersintervaller gentemot 5min förra veckan. Den andra sträckan sprang jag på riktigt hårt packad jord och det var hur jobbigt som helst för benen. Dessutom var den inte helt jämn heller så undrade hur tusan jag skulle klara hela passet idag.

Som vanligt blev det lite lättare ju längre passet led men sista intervallen var riktigt jobbig. Dels var det ju i slutet så jag var riktigt trött men så hade jag två backar i den också + en lång, väldigt svag uppförsbacke emellan dem... Men alla intervallerna togs och jag kom i mål som planerat :)

Nu ska jag ta och sitta ner några minuter och bara ta det lugnt och sen åker jag till stallet vid halv tio. Sen blir det hem vid lunch och så plugg resten av dagen...jej..